Tuesday, January 14, 2014

Alla är missnöjda med alla. Särskilt dom där

Piratpartiet är på sätt och vis det mest otacksamma parti en kan engagera sig i. Under partiarbetandets gång dyker det lite då och då upp omständigheter som kan göra dig ovän med ganska precis alla. Höger, vänster, mitten, extremist, orkaist - alla.

För att ta ett exempel: när romregistret uppdagades, så var det många som blev arga när det påpekades att även romer har rätt att inte bli massövervakade. Att alla har den rätten gick inte in - ilskan som riktas mot denna specifika delmängd av alla hade redan tagit plats.

Gissa hos vilka.

Sedan blir folk arga när det påpekas att även sådana som inte gillar romer har rätt att inte bli massövervakade, de också. Och WHAM - samma grej igen. Fast åt andra hållet.

Det var då faen.

Det generella mönstret här är att de flesta stödjer rätten att inte bli massövervakad. Så länge det inte gäller en viss specifik grupp. Då släpper spärrarna, och ilskan träder fram.

Wham.

En intressant aspekt är att alla grupper tenderar att ha sina egna grupper som borde exkluderas från begreppet "alla". Alla har rätt att - men inte dom, för dom är [fördom].

Det finns alltid någon. Alla har någon de inte tycker borde ingå i gruppen alla.

Det är ett gissel att vara piratpartist.

Flattr this

4 comments:

  1. Jag känner igen känslan under valrörelserna 2006 och 2010 kunde jag bil kallad både kommunist, ultraliberal, och högerextremist på en och samma dag. Det var mycket prövande.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Mycket ska en behöva höra innan öronen trillar av. ^^

      Delete
  2. Jag har en sån grupp, jag har egentligen inte tänkt klart på det, men jag tror att tycker att politiker ska exkluderas. En riksdagsledamot t.ex. har fått en stor portion makt och i demokratins tjänst kan de då tänker jag fråntas andra privilegier såsom privatliv.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det finns alltid någon. Och det finns alltid argument för det.

      Det är ett gissel. ;)

      Delete