Kommunikation är svårt. Det svåraste av allt ligger i att förstå att det en inte säger inte sägs, och inte heller hörs. Vilket kan verka självklart, men det är det inte. Det är motsatsen till engelskans uttryck "that goes without saying".
Om det inte sägs, hörs det inte.
Om du använder sociala medier som bygger på att tjuvlyssna på folk - Twitter och Facebook, exempelvis - så har du förmodligen sett ett märkligt fenomen. Folk som enligt allt sunt förnuft borde hålla med varandra i full färd med att bråka om - någonting. Det är inte helt klart vad bråket handlar om, men de inblandade är väldigt engagerade i det. Mycket och länge.
Jag tänker drista mig till att de inblandade kommunicerar dåligt.
Skeendet tenderar att se ut så här: någon säger någonting. Någon annan finner någonting de inte håller med om, och kommenterar detta. Svarsmål händer, och hundrafemtio utbyten senare så verkar det som att evighetsmaskiner inte är så omöjliga trots allt.
Oftare än inte är den inledande avsikten att säga någonting i den här stilen: "jag håller med om 95% av vad du säger, och du formulerar dessa 95% ytterst väl, men du verkar ha missat denna aspekt av helheten. Du har förmodligen tänkt på det, och glömt det i din iver att formulera allt annat, men det vore intressant att höra dina tankar på saken." Det sägs dock inte, och hörs därmed inte heller. Det som sägs och hörs ligger mer i linje med detta: "du har fel." Och om det vill sig illa, med tillägget: "och du är dålig också".
Jag tror du ser skillnaden mellan avsikt och budskap. Det bidrar väldigt mycket till att bråk uppstår - och fortsätter. Särskilt om endera parten drar in stora ord i sammanhanget - demokrati, rättvisa, frihet osv. Helt plötsligt är det inte ett övervägande medhåll, utan ett frontalangrepp. Det som börjar som ett "jag håller med, men" övergår till ett "du är ett hot mot den demokratiska ordningen, har fel och är dålig".
Det är svårt att medge eventuella fel i ett sådant sammanhang. Onekligen.
Som tur är så finns det sätt att förebygga denna händelseutveckling. Det enklaste är förstås att minska skillnaden mellan det som avses och det som sägs. Exempelvis genom att helt formulera sig så här: "jag håller med om 95% av det du säger, och ger det tummen upp. Men jag ställer mig frågande till den här aspekten - kan du förklara närmare?".
Det är väldigt mycket mindre dramatiskt, och ger den andre en chans att förklara eventuella tankegångar kring den relevanta aspekten. Om det visar sig att ni håller med varandra, så kan det konstateras och handskakas. Om det visar sig att ni inte håller med varandra, så har du chansen att lägga ut texten om varför du inte håller med.
När du lägger ut texten, så finns det en poäng i att förklara varifrån du kommer och vad du uppfattar att den andre säger. Säga "det här är jag, så här tänker jag, och utifrån detta upplever jag dig säga detta. Stämmer det överens med vad du tänker?".
Det som händer när du gör detta är att din invändning sätts in i ett sammanhang. Det blir lite mindre "du är dålig" och lite mer delad förståelse - lite mer kommunikation.
Nu kanske du tänker att detta verkar vara väldigt mycket jobb, och att det tar ett tag att göra allt detta. Vilket är precis vad det gör. Jag är dock villig att drista mig till att det kräver aningen mindre jobb än ett genomsnittligt okynnesgräl, och att det är bättre att förebygga än att reparera brända broar i efterhand.
Kommunikation är svårt. That goes without saying.
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste alster i *Bulletin*:
• *Är den demokratiska rättsstaten islamofobisk? »*
*• Den ohållbara gröna bidragskapitalismen »*
Mina senaste tex...
1 day ago
No comments:
Post a Comment