Hur mycket Björklund tål Sverige?

Det är på sätt och vis synd att tanken om att upprätthålla ett gott namn inte är en större grej än vad det är idag. Ty namnet Björklund ligger inom utbildningsväsendet nuförtiden väldigt nära den status en svordom har, och det tycks som att det finns något av en ambition att göra mer av det som redan gjorts.

Det får mig att fundera - när blir ett namn så impopulärt och så illegitimt att det blir påkallat att helt enkelt strunta i det och agera efter eget huvud?

Eller, med andra ord: när blir kraven från minister Björklund och tillhörande departement så pass ohållbara att det enda rätta är att strunta i dessa krav och börja syssla med utbildning i stället?

Kort sagt: när är det dags för en skolrevolution?

Nu kanske någon invänder att utbildningen är för viktig för att utsättas för revolutionära impulser. Att fostrandet av framtida generationer är för viktigt för att åsidosättas. Att det finns ett samhällsintresse i att utbildningen fortsätter.

Precis.

När når vi gränsen för hur mycket extra pappersarbete, extra katedernonsens och extra allt som inte är praktisk undervisning skolväsendet tål? När är det dags att välta skrivbordet, befria kunskapen och börja undervisa eleverna snarare än disciplinera dem?

När blir Björklund för mycket för allas bästa? Hur mycket Björklund tål Sverige?

Det är en fråga väl värd att ställas.