Sverige har råd med både flyktingar och sverigedemokrater

För ett tag sedan påpekade jag att Sverige kan ta emot en miljon flyktingar. Vilket tydligen var lika kontroversiellt som svårbegripligt - trots att det egentligen är en mycket enkel tanke.

Sverige har nio miljoner invånare. Om vi delar in befolkningen i grupper om nio och låter varje grupp ta hand om en flykting, så har vi uppnått kapacitet att ta emot nämnda miljon. Det är ett rimligt antagande att nio personer i det rika och välutvecklade Sverige tillsammans har tillräckligt med resurser att ackommodera en person på tillfällig basis.

Det är lika enkelt som det låter. Nio personer per flykting. Delad arbetsbörda. Det kan göras.

Det faktum att cirka en av nio kommer vägra delta i ett sådant mottagande går att räkna med och arbeta runt. Sverige har råd med både flyktingar och sverigedemokrater.

Den stora invändningen mot detta är förstås att vanliga människor behöver förändra sin vardag. De behöver träffa och - ve och fasa - umgås med flyktingarna i fråga. Och, än värre, de behöver mobilisera sina resurser till ändamål som inte är att titta på teve och sjunga med till Så Mycket Bättre.

Eller till att måla om sommarstugan.

Poängen med detta resonemang är Sverige har resurser att göra väldigt mycket, om vi bara bestämmer oss för att göra det. Det är bara det att vi varje dag bestämmer oss för att inte göra det. Eftersom vi prioriterar annat, som vi definitivt har resurser till. Exempelvis julhandeln, som förra året omsatte ungefär sjuttio miljarder kronor.

Nio personer per flykting. Delad arbetsbörda.

Det kan göras.